Insights

I förra veckan publicerade Finansinspektionen ytterligare ett sanktionsbeslut för brister inom AML. Denna gång handlar ärendet om Aros Kapital. Vi har granskat och analyserat de brister som identifieras i sanktionsbeslutet. Vilka praktiska implikationer och slutsatser kan man dra från de bedömningar och avvägningar Finansinspektionen gör? I denna artikel delar vi med oss av våra slutsatser och tolkningar av beslutet.

Modelldokumentation är en viktig del av arbetet med modellriskhantering inom AML. Trots att begreppet inte finns konkret utskrivet i vare sig lag eller föreskrifter, bör modelldokumentation betraktas som en nödvändig förutsättning för att kunna uppfylla andra mer konkreta lagkrav. Begreppet har blivit en form av branschpraxis som främst används i samband med valideringsprocessen och dess förarbete.

Finansinspektionen publicerade nyligen ytterligare ett sanktionsbeslut för brister inom AML. De lyfter återigen fram brister kopplade till allmän riskbedömning, kundriskklassificering, kundkännedom och validering. Trots att mycket av det som framkommer är brister vi känner igen från tidigare sanktionsbeslut, så ger varje beslut oss en unik möjlighet att få insyn i- och dra lärdomar av Finansinspektionens resonemang, bedömningar och slutsatser.

I denna bloggpost granskar vi Finansinspektionens syn på inhämtning av information om kundens medborgarskap och dess relevans för att utreda etablering i högrisktredjeland. Vi reder ut vad som nyligen kommunicerats från Finansinspektionen och vad det innebär för verksamhetsutövare under deras tillsyn.

Finansinspektionens anmärkningar och sanktionsbeslut mot LF Bank är till synes det första i sitt slag i Sverige. Bristfällig transaktionsmonitorering och kundriskklassificering har visserligen benämnts i flera av Finansinspektionens tidigare undersökningar, men sanktionsbeslutet som publicerades tidigare i veckan var det första som explicit fokuserat på just modellriskhantering och validering.

I eftermälet av sanktionsbeslutet mot LF Bank genomför allt fler aktörer en genomlysning av sin transaktionsmonitorering. Penningtvättslagstiftningen och kraven på övervakning av transaktioner har funnits sedan länge. Trots att medvetenheten i branschen är relativt hög, blev Finansinspektionens senaste sanktion ytterligare en påminnelse om vikten av en både heltäckande och riskbaserad monitorering.

Arbetet mot penningtvätt och terrorismfinansiering automatiseras i allt större utsträckning. Nya och effektivare lösningar för riskbedömning, kundriskklassificering och övervakning avlöser varandra och trenden ser ut att hålla i sig. I takt med att användandet av modeller ökar i både antal och omfattning, blir styrning och kontroll över helheten viktigare än någonsin!