Insights

Att följa ägandet till den yttersta fysiska personen är en sak. Att förstå vem som faktiskt kontrollerar ett bolag – genom ägande, kontroll eller andra grunder – är en annan. AMLR och AMLA:s draft RTS under artikel 28(1) kräver båda och lägger därtill fast att alla tre grunderna; ägarintresse, kontroll genom ägarintresse och kontroll på annat sätt ska prövas parallellt.

Det finns mycket att analysera i den senaste riktlinjen ute för konsultation från AMLA, avseende riktlinjer för löpande övervakning och monitorering av affärsförbindelser. Den är omfattande och innehåller mycket information med detaljer om egentligen alla olika delar av den löpande övervakningen. En del är komplext, en del är tvetydigt men en stor del är bra riktlinjer som ger konkret vägledning.

Få regelverk har skapat så många diskussioner inom AML just nu som AMLR. Mellan nya krav, kommande RTS, ITS, guidelines, datapunkter och ständigt nya tolkningar är det lätt att känna att regelverket växer snabbare än någon hinner läsa det. Samtidigt riskerar mängden innehåll att göra det svårare att skilja på vad som faktiskt är kritiskt, vad som är framtida detaljreglering och vad som framför allt skapar onödig stress i organisationen.

Den kommande AML-förordningen (AMLR) som träder i kraft den 10 juli nästa år har blivit en allt större huvudvärk i branschen. Många upplever en tydlig stress över att man inte vet var man ska börja, eller över att man inte kommit tillräckligt långt. Samtidigt präglas regelverket fortfarande av en hög grad av osäkerhet.

Modelldokumentation är en viktig del av arbetet med modellriskhantering inom AML. Trots att begreppet inte finns konkret utskrivet i vare sig lag eller föreskrifter, bör modelldokumentation betraktas som en nödvändig förutsättning för att kunna uppfylla andra mer konkreta lagkrav. Begreppet har blivit en form av branschpraxis som främst används i samband med valideringsprocessen och dess förarbete.

I vår serie bestående av två separata artiklar analyseras Finansinspektionens (FI:s) beslut att återkalla tillståndet för Intergiro. Medan den första artikeln behandlade brister i allmän riskbedömning, fokuserar den här artikeln på bolagets rapportering till Finanspolisen.

I vår serie bestående av två separata artiklar analyseras Finansinspektionens beslut att återkalla tillståndet för Intergiro – det mest ingripande penningtvättsbeslutet som meddelats i Sverige för den här typen av aktör. Beslutet innebär att bolaget ska avveckla hela sin tillståndspliktiga verksamhet senast den 19 september 2025.

Finansinspektionen har bekräftat att de kommer att följa EBA:s nya riktlinjer för restriktiva åtgärder som börjar gälla i Sverige den 30 december 2025. En viktig nyhet: sanktionsriskbedömning blir ett uttryckligt krav. Inom sanktionsområdet är geografisk riskbedömning helt central och används i såväl sanktionsriskbedömningen som i sanktionsutredningar. Den här artikeln går igenom hur geografisk sanktionsrisk och exponering bedöms.

Den allmänna riskbedömningen är en central del i motverkandet av penningtvätt och finansiering av terrorism. Den utgör grunden för företagets rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, däribland kundkännedom, riskklassificering av kunder och transaktionsövervakning. Det är därför viktigt att verksamhetsutövare har en väl genomarbetad allmän riskbedömning som är anpassad utifrån den egna verksamheten.

I förra veckan publicerade Finansinspektionen ytterligare ett sanktionsbeslut för brister inom AML. Denna gång handlar ärendet om Aros Kapital. Vi har granskat och analyserat de brister som identifieras i sanktionsbeslutet. Vilka praktiska implikationer och slutsatser kan man dra från de bedömningar och avvägningar Finansinspektionen gör? I denna artikel delar vi med oss av våra slutsatser och tolkningar av beslutet.

Ämnet sanktionsscreening är högt upp på agendan hos många banker och finansiella institut. Så sent som i november kom publikationer och nyheter på området kommit från både Finansinspektionen (FI) och European Banking Authority (EBA). FI publicerade i början av månaden en sammanfattande rapport av den analys som myndigheten genomfört av 19 bankers sanktionsscreening kopplat till kunder och transaktioner. Under samma månad utfärdade EBA nya riktli

Finansinspektionen publicerade nyligen ytterligare ett sanktionsbeslut för brister inom AML. De lyfter återigen fram brister kopplade till allmän riskbedömning, kundriskklassificering, kundkännedom och validering. Trots att mycket av det som framkommer är brister vi känner igen från tidigare sanktionsbeslut, så ger varje beslut oss en unik möjlighet att få insyn i- och dra lärdomar av Finansinspektionens resonemang, bedömningar och slutsatser.

I denna bloggpost granskar vi Finansinspektionens syn på inhämtning av information om kundens medborgarskap och dess relevans för att utreda etablering i högrisktredjeland. Vi reder ut vad som nyligen kommunicerats från Finansinspektionen och vad det innebär för verksamhetsutövare under deras tillsyn.

Finansinspektionens anmärkningar och sanktionsbeslut mot LF Bank är till synes det första i sitt slag i Sverige. Bristfällig transaktionsmonitorering och kundriskklassificering har visserligen benämnts i flera av Finansinspektionens tidigare undersökningar, men sanktionsbeslutet som publicerades tidigare i veckan var det första som explicit fokuserat på just modellriskhantering och validering.

I eftermälet av sanktionsbeslutet mot LF Bank genomför allt fler aktörer en genomlysning av sin transaktionsmonitorering. Penningtvättslagstiftningen och kraven på övervakning av transaktioner har funnits sedan länge. Trots att medvetenheten i branschen är relativt hög, blev Finansinspektionens senaste sanktion ytterligare en påminnelse om vikten av en både heltäckande och riskbaserad monitorering.

Arbetet mot penningtvätt och terrorismfinansiering automatiseras i allt större utsträckning. Nya och effektivare lösningar för riskbedömning, kundriskklassificering och övervakning avlöser varandra och trenden ser ut att hålla i sig. I takt med att användandet av modeller ökar i både antal och omfattning, blir styrning och kontroll över helheten viktigare än någonsin!